I thought it’d be easy but no one believes me
elfte juli tvåtusenelva
Befinner mig i Dalarna sedan fyra dagar tillbaka. Det har blivit en massa olika kort- och frågespel med mormor, har även målat lite här och där. Självklart kommer man inte undan med att man blir sur, arg eller ledsen. Det gamla vanliga som jag äntligen trodde var över... jag hade fel. Hur som helst åker jag hem på onsdag, åker sen vidare till Edinburgh över helgen för att träffa syrran. Där blir det shopping, se saker och bila runt.
Silence. The best way to let someone know they did wrong
Ett speciellt år
Om två månader blir jag 18 år, det är helt sjukt. Jag har märkt att de flesta får en chock när de hör att jag fyller 18 år, visst, jag håller med om att jag inte ser ut att vara 18 år. Men ibland är det verkligen irriterande, i vintras när jag och syrran skulle köpa en ny tv, hur som helst var man tvungen o vara 18 år för att skriva under, då säger säljaren "Aa, dom får väl knappast skriva på, så det blir väl du antar jag" säger säljaren till pappa, jo man tackar för den... ångrade att jag inte sa en mening där. Jag behöver väl inte ens nämna när jag övningskör? Jag lovar, när jag väl har mitt körkort, då kommer polisen säkerligen stoppa mig ett antal gånger...